Alla ägare och nyttjanderättshavare till byggnader och anläggningar är skyldiga att vidta tillräckliga åtgärder för att förebygga brand samt förhindra och begränsa skadorna om en brand skulle uppstå. Det allmänna rådet om systematiskt brandskyddsarbete, SRVFS 2004:3, reglerar hur brandskyddsarbetet bör se ut. Det kan vara både tekniska och organisatoriska åtgärder. För att uppfylla kraven ska du bedriva ett systematiskt brandskyddsarbete under hela den tid då byggnaden eller anläggningen används. Du kan själv välja tillvägagångssätt. Antingen gör du det själv eller tar hjälp av konsulter eller andra experter. Vinsten med att sköta det själv är att du får större kunskaper om ditt brandskydd och hur det påverkar verksamheten.
En viktig del är att klargöra mellan fastighetsägare, nyttjanderättshavare och eventuella entreprenörer vem som ansvarar för brandskyddet. Mer ingående information om vad som gäller hittar du i Lagen om skydd mot olyckor (SFS 2003:778). Det är viktigt att ert systematiska brandskyddsarbete är anpassat efter just er organisation. Det ska användas i vardagen och inte bara bli en pärm som står i bokhyllan, så se till att göra det enkelt och anpassat till just er.
Se vår checklista för systematiskt brandskyddsarbete nedan:
1. Utforma en brandskyddspolicy
Grunden för det systematiska brandskyddsarbetet är brandskyddspolicyn. I den ska du ange vad verksamheten och de ansvariga cheferna beslutar kring brandskyddet. Policyn ska gälla inom hela verksamheten och det är viktigt att den är väl förankrad i ledningen och känd i hela organisationen, den kan vara en del av verksamhetens säkerhetspolicy.
2. Utforma en brandskyddsorganisation
Det yttersta ansvaret för brandskyddet ligger hos den som är ansvarig för totala verksamheten, det vill säga VD, förvaltningschef eller motsvarande. Till sin hjälp kan VD utse en brandskyddsansvarig som kan skapa en särskild brandskyddsorganisation/grupp som har till uppgift att planera, utföra och följa upp brandskyddsarbetet. Uppgiften kan delegeras men inte ansvaret.
Det är bra att ha en brandskyddskontrollant som genomför kontroller enligt en särskild plan/checklista. Brandskyddskontrollanten ansvarar för att kontrollerna genomförs regelbundet och att eventuella fel rapporteras till brandskyddsansvarige. På så sätt kan felen snabbt åtgärdas.
Tänk på att brandskyddsorganisationens utformning och storlek ska vara anpassad efter verksamheten.
Operativ brandskyddsorganisation vid brand
Vid en brand är det bråttom att agera. För att utrymningen ska ske så snabbt och säkert som möjligt ska utrymningen organiseras och övas kontinuerligt så att alla inblandade vet vad de ska göra om en brand inträffar. Ju högre sannolikhet och/eller konsekvens av en brand desto viktigare är det att satsa på ett väl fungerande tekniskt brandskydd, väl fungerande larmsystem samt välutbildad personal.
Sträva efter att låta brandskyddsorganisationen vara så lik den vardagliga organisationen som möjligt. Fördela operativa uppgifter mellan funktioner/roller och inte på enskilda individer. Om en utrymning ska fungera eller ej får inte vara beroende av om vissa personer är på plats eller inte.
Klargör följande:
- Hur ska en anställd agera när en brand upptäcks?
- Hur larmas räddningstjänsten?
- Hur ska alla inblandade agera om larmet aktiveras?
- Var ska alla återsamlas?
- Hur organiseras hjälpen till dem som behöver hjälp med att utrymma?
- Hur säkerställer ni att alla har utrymt?
- Vem möter upp räddningstjänsten?
Det är viktigt att information anslås i lokalerna så att besökare och tillfällig personal lätt kan ta del av informationen. Detta görs lämpligen med utrymningsplaner. Sätt upp dessa på strategiska platser till exempel vid entréer och trapphus.
Vi rekommenderar att uppgifter om bland annat uppsamlingsplats står på utrymningsplanen.
3. Riskhantera
Det finns flera definitioner av begreppet risk, i samband med SBA kan riskkälla definieras som ett ämne, en aktivitet eller teknisk utrustning som kan orsaka brand eller förvärra följderna av en brand. Riskerna skiljer sig naturligtvis åt beroende på verksamhet.
Det finns många olika sätt att göra en riskanalys men syftet här är att inventera riskerna i verksamheten, identifiera dem och var de finns för att sedan analysera dem och slutligen ta bort dem eller skapa rutiner för att minska konsekvenserna av dem vid en brand.
Dokumentera de identifierade riskerna för kännedom och hantering över tid. Dokumentationen underlättar även vid den årliga uppföljningen.
4. Skapa brandskyddsregler
Då det enligt lagen om skydd mot olyckor är ägare och nyttjanderättshavare som har det yttersta ansvaret för brandskyddet, är det lämpligt att upprätta ett eget regelverk över företagets brandskydd. Syftet med regler är att tydliggöra vad som är tillåtet och inte tillåtet inom verksamheten, detta för att förhindra uppkomst och spridning av brand.
Brandskyddsreglerna ska ses som en hjälp för ökad säkerhet och trygghet för alla, både personal och besökare. De bör formuleras och kommuniceras så att det inte går att göra personliga tolkningar om vad som är tillåtet. Det är viktigt att reglerna är väl kända av de anställda. För att personer som vistas i lokalerna mer tillfälligt ska känna till de viktigaste reglerna bör de, som tidigare nämnts, finnas anslagna på lämpliga ställen.
Exempel på områden att ha regler för:
- Antal personer som får vistas i lokalen ur utrymningshänseende.
- Placering av återvinningskärl.
- Hantering av brandfarlig vara.
- Möblering i utrymningsvägar.
- Övernattning i lokalerna.
- Rökning, var är det tillåtet?
- Heta arbeten.
5. Ha en nödlägesberedskap
Det är viktigt att det finns rutiner gällande vad som ska göras om en brand startar eller annan olycka sker på arbetsplatsen. Ta därför fram handlingsplaner som säkerställer att liv och hälsa inte hotas vid brand, tydliggör vem som gör vad och dokumentera detta. Dokumentationen kan sedan användas vid information till de anställda.
Det är viktigt att uppgifterna är knutna till funktion och inte person, exempelvis den som sitter i receptionen utrymmer väntande besökare och ansvarig butikschef organiserar återsamlingsplatsen och möter räddningstjänsten.
-
Rädda dem som är i livsfara, men utsätt dig inte för onödigt stora risker.
-
Varna alla som hotas av branden.
-
Larma räddningstjänsten genom att ringa 112, tveka inte! Även om du lyckats släcka branden själv kan en kontroll av brandplatsen vara nödvändig. Det är bättre med en utryckning för mycket än en för lite.
-
Släck branden om det är i ett tidigt skede, branden är liten och du bedömer att du klarar att släcka den själv. Använd en pulversläckare och rikta längst ner mot lågorna eller kväv elden med till exempel en matta eller en brandfilt. Möt räddningstjänsten när vi kommer och förklara var det brinner.
Glöm inte att ha en beredskap även för vad som ska göras efter en brand. Hur ska verksamheten kunna fortsätta utan avbrott?
6. Utbilda
Ett systematiskt brandskyddsarbete förutsätter att alla berörda är utbildade, övade och har tillräcklig kunskap om de uppgifter de förväntas utföra.
För att kunna arbeta med att förhindra bränder och att begränsa skadorna vid brand krävs kunskaper om:
- Brand och brandens förlopp.
- Risker, vilka brandrisker finns i verksamheten?
- Brandsläckning, vilken utrustning finns och hur används den?
- Utrymning, vilken utrymningsväg ska användas och var sker återsamling?
I det systematiska brandskyddsarbetet ska det ingå en utbildningsplan som klargör vilken personal som ska genomgå olika brandskyddsutbildningar och övningar samt hur ofta det ska ske. Utbildning är nödvändigt för att skapa både förståelse och kunskap för brandrisker i största allmänhet och särskilda risker inom den egna verksamheten i synnerhet. All personal ska känna sig delaktiga i säkerheten på arbetsplatsen och veta att de kan vara med och påverka. Kunskapen skapar en ökad personlig trygghet.
7. Skapa en byggnads- och verksamhetsbeskrivning
Byggnadsbeskrivningen består av en byggnadsritning samt ett dokument som visar byggnadens utformning med fokus på de brandskyddstekniska installationerna, exempelvis brandcellsgränser, utrymningsvägar, rökluckor, utrymningsskyltar och brandlarm. Dessa underlag ligger till grund för framtagande av egenkontrollsystemet enligt punkt 8.
Brandskyddsdokumentationen är ett dokument som beskriver hur byggnadens brandskydd är byggt och varför det är byggt som det är. Sedan 1994 är det krav på att alla nya byggnader, eller ändrade delar av byggnader, ska ha en brandskyddsdokumentation. Komplementbyggnader är undantagna. Det är även bra att ha, eller ta fram, en brandskyddsdokumentation för äldre byggnader som byggts innan kravet på brandskyddsdokumentation kom. En brandskyddsdokumentation är ett bra sätt att samla kunskapen om byggnadens brandskydd. Informationen utgör grunden till det systematiska brandskyddsarbetet som fastighetsägare, verksamhetsutövare eller organisation ska utföra för att säkerställa underhåll och skäliga brandskyddsåtgärder. Mer utförlig information om vad en brandskyddsdokumentation ska innehålla hittar du hos Boverket.
Verksamhetsbeskrivningen talar om vilken verksamhet som bedrivs inom byggnaden eller anläggningen, syftet är att förtydliga hur verksamheten fungerar i praktiken. Informationen underlättar arbetet vad gäller brandskyddsorganisation och utbildning. Den kan även användas för att enkelt ge externa aktörer en övergripande bild av verksamheten.
8. Skapa kontrollsystem
För att brandskyddet ska fylla sin funktion över tid krävs det att du utför regelbundna kontroller och ett kontinuerligt underhållsarbete. Se till exempel över utrymningsvägar, branddörrar och släckutrustning kontinuerligt. Vid en brand måste allt fungera som det ska för att de som befinner sig i byggnaden ska kunna utrymma på ett säkert sätt. Dessutom begränsar du risken för egendomsskador vid en eventuell brand.
Det är viktigt att upprätta dokument så att kontroll- och underhållsarbetet sker på samma sätt varje gång oavsett vem som utför kontrollen.
Det finns även flera digitala system på marknaden för att underlätta arbetet.
Vid den regelbundna brandskyddskontrollen rekommenderar vi följande dokument:
- Brandskyddsritning, som visar var alla kontrollpunkter finns.
- Checklista för kontrollrond, checklistan beskriver vilka kontroller som ska utföras. På checklistan ska också registrering av utförd kontroll samt noteringar om eventuella brister ske. Brandskyddskontrollanten ska skriva sin signatur och inte ett kryss vid ifyllandet av listan. På så sätt blir det lätt att kontrollera vem som gjort kontrollen.
- Kontrollinstruktioner, vilka du ska ha med dig vid kontrollronden så att du vid behov kan ta reda på hur kontrollen ska genomföras på ett korrekt sätt. Syftet med kontrollinstruktioner är att beskriva hur olika brandtekniska hjälpmedel fungerar och hur de kontrolleras. Instruktionerna ska utformas så att kontrollerna kan utföras av personer inom den egna verksamheten.
Kontrollinstruktionerna ska ange:
- Vad ska kontrolleras?
- Hur ska kontrollen utföras?
- Hur ofta ska kontrollen utföras?
9. Följ upp
En förutsättning för att brandskyddsarbetet ska vara systematiskt är att det kontinuerligt följs upp, detta bör ske årligen och resultatet redovisas för ledningen. Uppföljningen innebär att man för varje punkt i det systematiska brandskyddsarbetet kontrollerar att man har utfört det man skulle och att man vid behov förändrar delar som är inaktuella.