Visselblåsning

Storstockholms brandförsvar (SSBF) strävar efter att upprätthålla en god organisationskultur och motverka korruption och andra oegentligheter. Sedan 17 december 2021 gäller lagen (2021:890) om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden. Storstockholms brandförsvar har tecknat avtal med KPMG om en intern funktion för visselblåsning.

Den interna rapporteringskanalen är ett led i organisationens arbete med att förebygga och upptäcka missförhållanden samt att skydda visselblåsare, som rapporterar om missförhållanden. Via SSBF:s interna rapporteringskanal kan visselblåsare rapportera om missförhållanden och oegentligheter inom SSBF, utan att behöva oroa sig för negativa konsekvenser.

Vad kan rapporteras?

Visselblåsningen ska avse missförhållanden som det finns ett allmänintresse av att de kommer fram. Informationen ska alltså angå allmänheten och inte den rapporterande personens egna arbets- eller anställningsförhållanden. Förhållanden som rör en enskild person kan i vissa fall vara av allmänt intresse om det exempelvis rör sig om upprepade eller systematiska överträdelser som kan anses oacceptabla utifrån ett bredare samhällsperspektiv. Överträdelser av interna regelverk såsom uppförandekoder kan i vissa fall vara av allmänt intresse.

Visselblåsningar får också avse överträdelser av vissa EU-regler och svenska regler som implementerar eller kompletterar EU-reglerna. De EU-regler som omfattas finns listade i bilaga 1 till Europaparlamentets och Rådets direktiv (EU) 2019/1936 av den 23 oktober 2019 om skydd för personer som rapporterar om överträdelser av unionsrätten, vilket finns tillgängligt här.

Den rapporterande personen behöver inte ha faktiska bevis, utan det räcker med rimliga farhågor eller misstankar.

Vad ska inte rapporteras?

Rapporteringskanalerna ska inte användas för:

• Generella missnöjesyttringar. 
• Rapportering av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter enligt säkerhetsskyddslagen eller annan information som rör nationell säkerhet.
• Information som omfattas av så kallad kvalificerad tystnadsplikt. Det kan vara till exempel uppgifter som gäller Sveriges förhållande till främmande makt där rikets säkerhet är i fara eller viss sekretess inom myndigheternas personaladministration.

Vem kan visselblåsa?

De personer som skyddas genom visselblåsarlagen är personer med ett till verksamheten så kallat arbetsrelaterat sammanhang. Förutom SSBF:s anställda omfattas till exempel personer som söker arbete hos SSBF, tidigare anställda, praktikanter, leverantörer och egenföretagare som utför uppdrag åt myndigheten.

Hur kan jag visselblåsa?

Vad skyddet innebär

Skyddet innebär förbud för SSBF att hindra eller försöka hindra rapportering och att på grund av rapportering vidta repressalier. Skyddet består även i ansvarsfrihet och rätt till skadestånd vid överträdelse av förbuden.

• Hindrande åtgärd kan bestå i att verksamhetsutövaren erbjuder en förmån för att någon inte ska samråda med sin arbetstagarorganisation.
• Repressalie är till exempel uppsägning, utebliven befordran, ändrade arbetsuppgifter, ändrad arbetsplats, lönesänkning och ändrade arbetstider.
• Skydd i form av ansvarsfrihet betyder att den som genom att visselblåsa enligt lagen bryter mot en tystnadsplikt, inte kan ställas till ansvar för att ha brutit mot tystnadsplikten.
  
  För skydd i form av ansvarsfrihet krävs att den rapporterande personen hade skälig anledning att anta att rapporteringen av just den information som omfattades av tystnadsplikt var nödvändig för att avslöja missförhållandet.
  
  Ansvarsfrihet ges inte vid uppsåtligt åsidosättande av sådan tystnadsplikt som enligt offentlighets- och sekretesslagen (OSL) inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter enligt tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen, så kallad kvalificerad tystnadsplikt, eller åsidosättande av tystnadsplikt enligt lagen om försvarsuppfinningar.
  
  Ansvarsfrihet ges inte heller då en rapporterande person lämnar ut handlingar. Ansvarsfrihet gäller däremot om den rapporterande personen muntligt eller på annat sätt rapporterar uppgifter ur en handling utan att lämna ut handlingen.
  
  Om den rapporterande personen gör sig skyldig till brott genom inhämtandet av information är personen inte skyddad. Brott som typiskt sett kan begås vid inhämtande är stöld, olaga intrång, dataintrång, spioneri eller obehörig befattning med hemlig uppgift.

Vem administrerar visselblåsarfunktionen?

SSBF:s interna visselblåsarfunktion är ett säkert system som tillhandahålls av den oberoende parten KPMG. Visselblåsartjänsten är helt fristående från SSBF:s egna kanaler och kan motta rapporter dygnet runt.

Den rapporterande personen kan välja att rapportera anonymt eller att framträda med sina personuppgifter. Ingen kontoregistrering behövs för att göra en rapport, men det underlättar vidare utredning av ärendet och/eller uppföljning av ärendets status. För att säkerställa den rapporterande personens anonymitet sparar KPMG inte IP-adresser eller annan metadata. Systemet skyddar även rapporten och eventuella uppgifter om den eller de personer vars identitet framgår i rapporten.

Hur går rapportering via visselblåsarfunktionen till?

1. En rapport lämnas in genom att den som vill rapportera fyller i ett elektroniskt formulär i visselblåsartjänsten.
2. Om den rapporterande personen önskar föra fortsatt dialog och/eller följa status i ärendet tilldelas den rapporterande personen ett unikt ärendenummer och lösenord för att kunna följa ärendet. Du behöver själv spara uppgifterna på ett säkert sätt.
3. KPMG:s mottagningsenhet tar emot ärendet (och bekräftar mottagandet om den som rapporterat skapat ett konto för vidare kontakt eller lämnat kontaktuppgifter på annat sätt).
4. KPMG gör en initial bedömning av ärendet.
5. Rapporten och den initiala bedömningen vidarebefordras till de inom SSBF förutbestämda kontaktpersonerna för vidare hantering och åtgärdsplanering. KPMG säkerställer att en rapport inte vidarebefordras till någon inom SSBF som berörs av rapporten.
6. SSBF beslutar om eventuella åtgärder.
7. Återkoppling lämnas till den som rapporterat, om personen skapat ett konto eller lämnat kontaktuppgifter på annat sätt.

Rätt till bekräftelse och återkoppling

Den rapporterande personen får en bekräftelse från KPMG att rapporten är mottagen inom sju dagar om det inte är så att den rapporterande personen har avsagt sig denna bekräftelse eller om det finns skäl att tro att en bekräftelse skulle avslöja personens identitet.

KPMG återkopplar i skälig utsträckning till den rapporterande personen vilka åtgärder som har vidtagits och varför inom tre månader från det att en rapport har mottagits (eller om någon bekräftelse på mottagandet inte har lämnats, sju dagar från det att rapporten mottogs).

Olika vägar att rapportera om missförhållanden

SSBF:s interna rapporteringskanal är inte avsedd att ersätta övriga rapporteringskanaler utan fungerar som ett komplement till dessa. Den person som vill rapportera om ett missförhållande kan själv välja den rapporteringskanal som är lämpligast beroende på omständigheterna. Andra möjliga kanaler är:

• Intern rapportering på annat sätt (till exempel i chefslinjen eller HR).
• Rapportering via extern kanal. I visselblåsarförordningen finns en

  förteckning över behöriga myndigheter med externa rapporteringskanaler och deras ansvarsområden.

• Extern rapportering till EU:s institutioner.
• Offentliggörande, innebär att information om missförhållanden görs tillgänglig för allmänheten. Ett offentliggörande kan åstadkommas genom att den rapporterande personen själv publicerar uppgifterna i något medium som är tillgängligt för allmänheten, t.ex. sociala medier. Offentliggörande omfattar även om uppgifter lämnas till aktör eller en journalist, som sedan sprider/publicerar dem. Rapportering genom offentliggörande kan göras anonymt.
  
  Om rapportering sker via offentliggörande måste någon av följande förutsättningar föreligga för att personen ska skyddas genom visselblåsarlagen:
  • en myndighet som har en extern rapporteringskanal har brustit i sin plikt att vidta åtgärder,
  • att missförhållandet innebär en risk för liv och hälsa eller
  • att den rapporterande personen har skälig anledning att anta att det föreligger en risk för repressalier.

• Meddelarfrihet (Tryckfrihetsförordningen och Yttrandefrihetsgrundlagen) är varje medborgares rätt, men inte skyldighet, att lämna ut uppgifter till massmedia, även ur icke offentliga handlingar.