Civilplikt i fokus när ministern för civilt försvar besökte Storstockholms brandförsvar

I händelse av krig utgör svensk räddningstjänst ryggraden inom det civila försvaret, och beskedet om civilplikt är både efterlängtat och nödvändigt. Det var ett av budskapen som förbundsdirektör Peter Arnevall förmedlade när ministern för civilt försvar, Carl-Oskar Bohlin tillsammans med statssekreterare Johan Berggren och representanter från försvarsdepartementet besökte Storstockholms brandförsvar förra veckan.

Under besöket förevisades bland annat Räddningscentral Mitt som leder cirka 21 000 räddningsinsatser årligen, varav cirka 12 000 inom Storstockholms brandförsvars medlemskommuner.  

- Vi och våra samverkanspartners ansvarar för tryggheten för 2,6 miljoner invånare i fyra län - 24 timmar om dygnet. Vi är starka tillsammans, men kommer samtidigt att behöva mycket fler händer och fötter i händelse av krig, sa Peter Arnevall.

Under mötet drogs det bland annat paralleller till kriget i Ukraina, där räddningstjänsten är civilbefolkningens hjälpande hand, samtidigt som militären försvarar landet.

– Räddningstjänsten spelar en viktig roll i det civila försvaret. Vi ser hur räddningstjänsten i Ukraina ständigt arbetar med att bland annat rädda folk ur rasmassor och röja minor. Med en återaktiverad civilplikt ökar regeringen även den svenska räddningstjänstens förmåga till personalförsörjning vid höjd beredskap, sa ministern för civilt försvar, Carl-Oskar Bohlin.

Många uppgifter för räddningstjänsten i krig

Om Sverige skulle hamna i ett krig med väpnad strid skulle behovet av räddningstjänst öka kraftigt. Dels skulle antalet olyckor öka, och dels skulle räddningstjänsten behöva lösa fler typer av uppgifter, enligt Lagen om skydd mot olyckor.

- Räddningstjänsten har som uppgift att hjälpa till att märka ut och röja oexploderad ammunition, indikera och sanera nukleära och kemiska stridsmedel och hjälpa sjukvården med första hjälpen och transporter av skadade. Vi ska även kunna stötta samhället med befolkningsskydd, vilket kan ha en ganska bred innebörd, sa Peter Arnevall.

Det ökade hjälpbehovet och de nya uppgifterna som tillkommer i händelse av krig behöver kunna resurssättas, både med räddningstjänstens ordinarie personal, och med grundutbildade civilpliktiga.

- Det totala behovet av civilpliktiga inom kommunal räddningstjänst kan röra sig upp emot 30 000 personer, eller mer, utifrån de bedömningar som gjorts av MSB i samverkan med svensk räddningstjänst. Därför är vi mycket glada över beskedet om återupprättad civilplikt. Det är ett bra första steg på vägen, säger Peter Arnevall.

Fortsatt arbete 2023

Under 2023 fortsätter Storstockholms brandförsvar det pågående arbetet med att bygga upp civilförsvarsförmågan, både enskilt och tillsammans med andra.

- Vi arbetar sedan en tid tillbaka både långsiktigt och brett med frågor kopplade till räddningstjänst under höjd beredskap. En viktig del i det arbetet handlar om att utbilda oss själva, men även att öva och träna, lagerhålla materiel och bygga fungerande samverksansstrukturer. Nu ser vi också fram emot den fortsatta utvecklingen av civilplikt, som är en nödvändig pusselbit i räddningstjänstens förmåga i händelse av krig, säger Peter Arnevall.